Vad jag älskar att möta människor

höra deras berättelse.

Deras livsberättelse.

Jag ser det inte som en plikt att lyssna utan som en förmån. En ära. Att jag bjuds in som gäst i en annan människas liv.
Många människor, de allra flesta, har någonting att berätta om livet. Om smärta, om glädje, om erfarenheter, om framgångar, om nederlag, om kränkningar, om kärlek, och om allt som rör livet.

Jag vet inte om jag är en god lyssnare. Men jag är intresserad. Vågar ställa de närgånga följdfrågorna.

Om du bara visste vad det finns mycket under människors yta. Om du frågar, kan du får höra. Om du gräver lite djupare, om du vågar, då ska du få se, att det som finns i dig, finns i andra människor också. Att du inte är ensam i det du står i. Fast det verkar så.

 

veronika

7 juli 2012 16:42

Kollat runt på din blogg ;)

http://www.veronikas.bloggplatsen.se/er

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag gillar Lisa Ekdahl mycket. Så ofta hon sätter ord på det jag känner. ...

Vem vill bli förd bakom ljuset? Hur långt kan man gå för lite kärlek?   ...

JAg måJag målade lite idag. Jag är verkligen inte estetiskt lagd    Men jag tycker om ibland, när andan faller på, allt måla i alla fall. Och då avbildar jag inga föremål eller motiv, inte ens någonting för min inre syn, utan då målar jag känslor, in...

Sitter här och skriver på en inlämningsuppgift om äldre och döden, medan jag gör det läser jag en artikel om "värdighet i dödens närhet".   Författaren skriver att vi vårdar som om döden inte finns. Att vi undviker att prata om döden, att vi flyr...

Andas lite ANDAS Inte bara springa runt runt runt runt på olika göromål utan STANNA UPP     ANDAS. ANDAS. BASALT. ...